Så arbetar piraterna!

Vilka är program-piraterna? Och hur arbetar de? Det var två frågor som Datormagazin ställde.

På en hemlig plats i Stockholm fick vi träffa representanter från Stockholm Cracking Service (SCS) - en underjordisk förening där Stockholms främsta pirater är organiserade.

Medlemmarna i denna lilla och löst sammansatta föreningen är en exklusiv skara dator-entusiaster. Samtliga har datorer av märket Commodore 64 eller 128. De ägnar stor del av sin fritid åt att programmera - och att knäcka kopieringsskydd.

- Det är stor skillnad på pirater och crackers, hävdar de. En riktig crackers (sic) säljer aldrig sina verk, han skänker bort dem till kompisar och intresserade.

Dessutom, pirater är oftast amatörer utrustade med ett koperingsprogram. De vet oftast inte ett dyft om hur man knäcker kopieringsskydden.

Det finns tveklöst ett visst förakt i rösten när dessa unga crackers talar om "piraterna".

Internationella
Cracking-verksamheten är internationell och man umgås över alla gränser. SCS t ex samarbetar med Berlin Cracking Service och olika kanadensiska och amerikanska cracking-föreningar.

- Det gör att vi oftast har programmen innan de ens finns att köpa i butikerna.

I USA är givetvis cracking kommers av hög grad. Det finns företag som ger ut speciella nyhetsbrev om hur man knäcker kopieringsskydd.

Hur går då cracking till? Så här berättar en av de unga crackers:

- Man måste skilja på kopiering och att befria ett originalprogram från alla kopieringsskydd. Många som kallar sig crackers använder helt enkelt färdiga kopieringsprogram som de köpt från USA.

- Vi använder sådana program ibland också för att kunna göra snabba kopior. Ta t ex Copy II från Central Point Software. [Köptes av Symantec 1994 -Fredrik anm.] Eller Fast hack'em från Basement boys Software. De programmen kan göra en kopia av en disk på några minuter, oavsett vilka koperingsskydd tillverkaren lagt dit.

- Jämför det med koperingsprogrammet som medföljer 1541. Med det programmet tar det över en halvtima att göra en säkerhetskopia av den diskett. Och den klarar givetvis inga koperingsskydd.

Crack
Men det stora nöjet för en cracker är att helt ta bort alla koperingsskydd och lägga in sin signatur i spelets vinjett. Där det t ex kan stå "Crackt by Mr Z" (sic) eller liknande.

- För att klara det krävs att man verkligen vet exakt hur 1541 arbetar och hur data lagras på disketten, säger Mr C.

Till slut, vad tycker de om den ökande piratkoperingen? Har de ingen förståelse för att programmerarna förlorar både pengar och lust att skriva nya program. Piratkoperingen gör ju att programmen säljer sämre och upphovsmannen förlorar intäkter.

- Jo, det är en ond cirkel erkänner dessa unga crackers. Och de som säljer piratkopior bör absolut stoppas. Men vi tror inte att programhusen förlorar så mycket pengar som de säger.

- När de säger att fyra av fem program ute på marknaden är kopior, och sedan påstår att de borde haft fyrdubbla inkomster, då är det inte sant!

- Ta mig t ex, säger en av medlemmarna i SCS. Jag har över tusen program hemma. Nästan alla är piratkopior. Men inte skulle jag ha köpt tusen program om piratkopiering inte funnits. De flest (sic) program är ju urusla och absolut inte värda sitt pris. För övrigt skulle jag aldrig haft råd att köpa tusen program. Det skulle ju ha kostat 100.000 - 200.000 kronor!

Ur Datormagazin nr 1, april 1986.