Ledare: Slutet för pirat-BBSerna?

Att det är olagligt att sälja piratkopierade kommersiella program, det vet varenda kotte. Men sedan blir svensk lagstiftning otydlig. Och nu får vi en helt ny aspekt av piratproblematiken juridiskt prövad.

Det handlar givetvis om den pirat-BBS i Helsingborg som vi berättar om på sidan 6 i detta nummer. Här gäller det vilket ansvar en datorägare har över ett relativt nytt media, de s.k. Bulletin Board Systems (BBS).

En BBS (kallas ibland "Bas" i Sverige) är ju en vanlig persondator dit andra datorägare kan ringa med hjälp av sin egen dator och ett modem. Väl uppkopplade kan man dels skriva och läsa meddelanden i s.k. elektroniska klotterplank. Dels kan man skicka upp och ladda ner dataprogram i speciella filareor.

BBS är numera en vanlig företeelse. Det finns tiotusentals världen över. Även Datormagazin driver en BBS där prenumeranter kan ringa för att konferera med varandra och ladda ner PD-program. En BBS har alltså både en social funktion liksom en nyttoaspekt.

Men det finns en mörk sida av BBS-verksamheten, nämligen s.k. pirat-BBSer eller "tankbaser". Huvudsyftet med de flesta "tankbaser" är att fullkomligt fritt distribuera piratkopior av kommersiella nyttoprogram och dataspel.

Att just pirat-BBSer spelar en mycket stor roll i den växande piratkopieringen råder ingen tvekan om. Det finns pirat-BBS som har större sortiment av dataprogram än de flesta butiker. Och varför köpa exempelvis ett dataspel när man kan ringa upp en pirat-BBS och ladda ner de senaste spelen, helt gratis?

Hittills har dessa pirat-BBSer fått existera utan störning. Men genom Helsingborgsfallet får vi nu äntligen en juridisk prövning av företeelsen. Och det reser intressanta frågor.

Vilket ansvar har den som driver en BBS, den s.k. sysopen? Det är knepigare än man tror. Säg till exempel att Sven från Tumba ringer upp en BBS i Göteborg och skickar upp en piratkopia av dataspelet Xenon, som Sven just fått tag i.

Sysopen Gustav, som driver sin BBS hemma i lägenheter (sic) med hjälp av sin privata Amiga, vet inte om detta. Plötsligt ligger en piratkopia av Xenon på hans hårddisk.

Tio minuter senare ringer Kalle från Örebro samma BBS. Wow, säger han, här kan jag äntligen få tag i Xenon. Han laddar ner Xenon till sin egen Amiga och kommer på så vis i besittning av en piratkopia. Två timmar senare har ett par hundra svenska ungdomar fått tag i Xenon på samma vis.

Frågan är nu om Gustav kan åtalas för att han hjälp (sic) till att sprida en piratkopia?

I Helsingborgsfallet är frågeställningen enklare. Åklagaren anser att han kan bevisa att sysopen i det fallet var fullt medveten om vad som skedde, och dessutom tjänare pengar på verksamheten genom att ta en avgift av alla som körde i hans BBS.

Men enligt åklagaren Christer Ström kan alla som har en BBS åtalas om det finns piratkopior i filarean. Åklagaren hävdar nämligen, med rätta, att det rent tekniskt går att kontrollera vilka filer som skickas upp till en BBS. Och därmed inträder också ett juridiskt ansvar.

Om åklagaren får rätt, återstår att se. Datormagazin kommer givetvis att följa rättegången med spänning. En fällande dom kan tveklöst betyda enormt mycket i kampen mot piraterna.

Christer Rindeblad, ledare i Datormagazin nr 16, september 1992.