06 december 1990

Nu avgörs störste datorpiratens öde

MALMÖ (Datormagazin)
Nu avgörs det om det är förbjudet att piratkopiera datorspel.

Det är hovrätten i Malmö som avgör om den 39-årig kristianstadsbo som tidigare fällts för att ha kopierat och sålt 10 000 spel brutit mot upphovsrättslagen.

Fälls mannen får han upp till sex månaders fängelse och tvingas betala fyra miljoner kronor i skadestånd.

Frias han är det fritt fram för piratkopiering i Sverige.


En 39-årig man från Kristianstadtrakten i Skåne tjänade en halv miljon kronor på piratkopierade datorspel.

I mars i år [1990] dömdes han av Kristianstad tingsrätt till fyra månaders fängels (sic) för brott mot upphovsrättslagen. Nu har målet kommit upp i hovrätten över Skåne och Blekinge.

39-åringen förnekar brott och kräver att bli frikänd. Fälls han väntar en lång civilprocess. De drabbade datorföretagen kräver drygt fyra miljoner i skadestånd.

Inte ens 39-åringe (sic) vågar helhjärtat tro på ett frikännande. Därför yrkar han i andra hand på ett bötesstraff.

- Det ska inte gå att kalkylera med böter vid den här typen av brottslighet, säger distriktsåklagare Christer Ström som yrkar på sex månaders fängelse. Han förklarar varför:

39-åringen kan som mest dömas till 150 000 kronor i böter. Det står inte i proportion till vad han har tjänat på den illegala verksamheten.

Det här målet, som är det största mot en pirat i datorspelsbranschen i Sverige följs nervöst av företrädare i branschen. Frias 39-åringen är det fritt fram för alla andra att sälja piratkopior.

Började 1987
39-åringen började 1987. Mannen som har knapphändiga kunskaper om datorer började samla datorspel som hobby. I början köpte han själv piratkopior. För att finansiera inköpen kopierade han dem och sålde vidare.

39-åringen lämnade originalspel till en cracker som tog bort alla skydd så att 39-åringen kunde kopiera spelen i stor skala.

I radannonser i dags- och fackpress bjöd 39-åringen ut datorspel för tio kronor styck. Detta ska jämföras med de 125 till 190 kronorna som ett C64-spel kostar i affärerna.

I december 1987 slog polisen till. Vid en husrannsakan fann polisen en stor datorutrustning, originalspel och knäckta kopior. 39-åringen hade också dokument som visade att han sålt 10 000 kopior av 200 olika spel.

- Det är befängt att åtala mig för brott. Spelen är så enkla att de inte förtjänar skydd enligt upphovsrättslagen, sade 39-åringe (sic) i hovrätten.

39-åringen medger de faktiska omständigheterna, men han förnekar brott. Han menar att han inte gjort något brottsligt eftersom han i flera fall kopierat kopior och att vissa av spelen varit public domain (allmänt gods).

Hovrättens sakkunnige, professor Gunnar Karnell vid Handelshögskolan i Stockholm, slog dock hål på 39-åringens försvar.

Enligt Gunnar Karnell finns det inga datorspel som omfattas av public domain. Förklaringen är enkel. Public domain inträder 50 år efter upphovsmannens död. [Vilket är helt befängt. "Äkta" PD-program ÄR dåtidens freeware -Fredrik anm.]

Fortsatte kopiera
Nu slutade inte 39-åringens verksamhet 1987 enligt Christer Ström. I slutet av november 1989 gjordes en ny husrannsakan i 39-åringens bostad. Då fann polisen 148 piratkopierade spel nerpackade i kuvert och färdiga för leverans.

Trots att 39-åringen menade att datorspelen är så enkla och simpla att de inte förtjänade upphovsrättsskydd hade han stunden innan sagt att vissa spel var så invecklade att de krävde förändringar för att man skulle ha något nöje av dem. 39-åringen menade att han skapat ett nytt spel i och med att han ändrat i originalprogrammet.

Även här blev 39-åringen motsagd av Gunnar Karnell. Han hävdade att sådana små justeringar som är möjliga att göra för en hacker inte är förändringar av själva spellösningen och därmed inte kan kallas för ett nytt spel.

Dom till jul
39-åringen får vänta på hovrättens dom till den 20 december. Så lång tid behöver hovrätten på sig för att komma fram till vilket upphovsrättsligt skydd datospel (sic) har.

- En friande dom för 39-åringen existerar inte i sinnevärlden, säger distriktsåklagare Christer Ström som inte tror att målet kommer att överklagas till Högsta Domstolen.

Den nybildade organisationen Dimik (Datorprogramföretagens intresseförening mot illegal kopiering) som representerar två av de drabbade företagen, HK Electronics & Software AB och Wendros AB, avvaktar domen innan man lämnat in en stämningsansökan mot 39-åringen.

De två företagen har skadeståndsanspråk mot 39-åringen på sammanlagt 4.016.250 kronor. HK Electronics & Software kräver ekonomisk och allmän ersättning för 8.799 kopior som 39-åringen har gjort på deras spel. Wendros kräver ersättning för 125 kopior.

Per-Ola Ohlsson, för Datormagazin nr 19, december 1990.

23 maj 1990

Fånga en pirat och tjäna 10 000:-

Nu går den engelska spelindustrin till motattack.

[Bildtext:] En f d Scotland Yard-kommissarie Bob Hay leder nu jakten på europas pirater. Han erbjuder 10 000 kronor i belöning för varje pirat man kan gripa och fälla i domstol.


MALTA (Datormagazin)
10.000 kronor i belöning om ni anger en piratkopierare.

Så tänker speltillverkarna angripa problemet med den växande piratkopieringen av datorspel.

I vår drar man igång en väldig kampanj med affischer och annonser för att stoppa piraterna.


Piratkopieringen var ett givet ämne för Computer Arena 90. Bedömare inom industrin anser att att (sic) man nu förlorar miljardbelopp på alla de piratkopierade spel som sprids över hela Europa på Copy-partyn och via BBS:er.

I England har ELSPA organiserat en speciell polisstyrka döpt till FAST (Federation Against Software Thiefs) och ledd av en f.d. kriminalkommisarie vid namn Bob Hay.

I ett tal under Computer Arena 90 förklarade Bob Hay krig mot piraterna. Ett krig som ska föras på många fronter.

- Dels måste vi få en samordnad lagstiftning för hela Europa som gör det olagligt att arrangera copy-partys och driva BBS:er som sprider piratkopior, förklarade han under konferensen.

- Dels satsar vi på en massiv kampanj med affischer och annonser.

Utgivare av datortidningar utlovade under konferenser och gratis publicera dessa annonser. (sic)

En nyhet i denna kampanj är att FAST erbjuder en belöning på upp till 10.000 kronor till den som tipsar FAST om pirater. Belöningen utbetalas dock endast om piraten kan gripas och fällas i domstol.

I samarbete med engelska polisen planerar också FAST razzior mot copy-partyn och BBS:er som sprider piratkopior.

- Vi måste också få stopp på de s.k User Groups som ägnar sig åt "swapping" av piratkopior, förklarade Bob Hay. Och jag vill vädja till datorpressen att inte publicera annonser från dessa s.k. User Groups.

Christer Rindeblad, för Datormagazin nr 9, maj 1990.

Han skrev nya lagen

Kompiskopiering av datorspel är lagligt!

Däremot kan det vara förbjudet att köpa eller ta emot piratkopior av främligar samt organisera copypartys!

Det säger hovrättsassessor Roland Halvorsen, regeringens sakkunnige och mannen som ansvarat för de ändringar i upphovsrättslagstiftningen som gäller skydd för datorprogram.

Nedan ger Roland Halvorsen svaren på de tio vanligaste frågorna kring piratkopiering:


De senaste sex månaderna har två svenskar dömts för piratkopiering av datorspel. Att det är förbjudet att kopiera och sälja datorspel vet redan de flesta. Men är det också förbjudet att knäcka spel, ordna copypartys och swappa?

Det finns en person i Sverige som kan ge direkta besked. Nämligen hovrättsassessor Roland Halvorsen, rättssakkunnig på regeringskansliet Rosenbad i Stockholm. Roland Halvorsen var också en av de experter som utredde och skrev den nya upphovsrättslagstiftningen.

Datormagazin har träffat honom och ställt tio vanliga och raka frågor om piratkopiering. Här har ni Roland Halvorsens svar:


1. Är det tillåtet att ta bort kopieringsskydd från datorspel och göra en kopia av spelet för eget bruk hemma?

Ja, lagen hindrar int (sic) detta. Sedan spelar det ingen roll om det står något annat på spelförpackningen.


2. Är det tillåtet att köpa ett datorspel i original, kopiera det, sälja originalet och själv behålla kopian. (sic)

Ja, det är tillåtet inom rimliga gränser. En alltför omfattande verksamhet kan betraktas som kommersiell och därför otillåten.


3. Är det tillåtet att göra kopior av datorspel och ge till syskon och goda vänner gratis?

Ja, kompiskopiering i hemmet är tillåtet, både vad gäller nyttoprogram och datorspel. Men endast enstaka exemplar. Verksamheten får inte ha någon omfattning. Och man ska minnas att det endast gäller en snäv vänkrets. Arbets- och klasskamrater räknas inte utan vidare till denna krets. Det är också förbjudet att kopiera datorprogram som används i arbetet.


4. Är det tillåtet att swappa? Med andra ord, byta kopior av datorspel med folk i organiserad form, exempelvis genom klubbar eller brevvänner?

Nej. Så fort verksamheten är organiserad och utanför en mycket snäv vänkrets är all kopiering förbjuden.


5. Är det tillåtet att organisera copypartys? Med andra ord arrangera och bjuda in folk till ett möte vars syfte är att kopiera och byta datorspel?

Nej, det är förbjudet. Då har man klart passerat gränsen för det lagliga. Arrangörerna kan dömas för anstiftan till brott och straffet är detsamma som för brott mot upphovslagen, dagsböter eller upp till två års fängelse. Och polisen är egentligen skyldig att slå till mot sådana copypartys.


6. Riskerar en sysop (organisatör av ett Bulletin Board System -BBS-) något straff om det finns piratkopierade datorspel i filarean?

Ja, det är samma sak som klubbar och copypartys, en organiserad form av byte av kopierade datorprogram.


7. Är det tillåtet att ta ett originalprogram, programmera om det delvis och sedan distribuera det? Och var går i så fall gränsen för när programmet är att betrakta som ett eget verk?

Nej och ja. Det är tillåtet att bearbeta ett program men inte att sprida det vidare i bearbetat skick. Det handlar om grundläggande upphovsrätt. Gränsen är givetvis svår att sätta och bör prövas från fall till fall. En gräns kan vara att när upphovsmannen inte alls längre känner igen sitt program så är det ett nytt verk. Men man bör vara mycket försiktig när man testar gränserna för det tillåtna.


8. Är det straffbart att KÖPA eller gratis ta emot samt inneha piratkopierade datorspel? Vad är i så fall straffet?

Ja, det kan det faktiskt vara. Att ta emot eller köpa ett dataprogram som man vet eller anar är en piratkopia kan vara en form av häleri och faller under brottsbalkens bestämmelser. Och man riskerar mellan sex månader till två års fängelse.


9. Hur stor risk löper man att åka dit för piratkopiering?

Det kräver ju att någon anmäler brottet. Men åklagaren kan faktiskt väcka åtal utan någon anmälan. Och polisen är faktiskt skyldig att slå till mot copypartyn om de får vetskap om det. Men i praktiken är risken då rätt liten.


10. Varför har så få åkt dit ännu för piratkopiering?

Som jag sa, lagstiftningen är ny. Det har kommit in få anmälningar och det tar sannolikt viss tid innan både polis och allmänhet får klart för sig hur den ska tillämpas.


Christer Rindeblad, för Datormagazin nr 9, maj 1990.

Heta linje mot pirater

Nu startas heta linjen mot piratkopiering.

Det är Dimik - datorföretagens intresseförening mot illegal kopiering - som öppnar en telefonlinje där folk dygnet runt kan ringa och anmäla piratbrott.

- Är det angiveri, tja kanske det, säger Lars Gustafsson, jurist på Dimik.


Tanken bakom DIMIK Hotline, som den heter, är att minska piratkopieringen på företagen.

- Enligt en undersökning vi gjorde är två av tre program som används på företagen piratkopierade. Och det måste vi få bukt på, förklarar Lars Gustafsson.

Folk ska kunna ringa anonymt till telefonen både dag och natt för att ställa frågor om datorprogrammen, samt även ange sin piratkopierande chef.

När folk i "branschen" talar om piratkopiering är det nyttoprogram till PC man främst tänker på. Datorspelen nämns bara i förbifarten och anses inte vara det största problemet. Det är bara i undantagsfall som Dimik engagerar sig i datorspel. Exempelvis fallet med den kristianstadsbon (sic) som dömdes till fyra månaders fängelse för piratkopiering.

- Det är vanliga människor som piratkopierar, de är inga kriminella, förkalrar Ken Wasch för SPA - Software Publishers Association.

Därför har SPA satt samman en folder och ett datorprogram (fritt att kopiera) för att informera de ansvariga på företagen om vad som gäller. Genom en fond har SPA kunnat ge bidrag till Dimik så att man även kan genomföra samma kampanj i Sverige.

SPA åker ut till företagen och igenom vilka program som finns installerade på de anställdas datorer och om de har rätt att använda dem i arbetet.

Genom samarbetet mellan Dimik och SPA kommer man även att göra så på de svenska arbetsplatserna.

- Vi gör det inte för att sätta åt dem, hävdar Ken Wasch. De företag vi kommer på med illegala kopior bättrar sig för det mesta och skaffar licens för programmen.

- Det gäller att informera om de lagar och regler som gäller, säger Wasch.


Lennart Nilsson, för Datormagazin nr 9, maj 1990.

FOTNOT. Dimiks hotline har telefonnummer 08-428666.