"Så många som möjligt ska åtalas"
Business Software Alliance, BSA, startar nu en världsomspännande kampanj mot BBS:er som sprider piratkopior.
Nyligen genomförde polisen i Tyskland, Belgien, Holland, Norge, Sverige och Finland razzior mot ett 50-tal pirat-BBS:er.
I slutet av november redovisade BSA det första tillslaget i Berlin, där polisen stängt och beslagtagit utrustning hos 13 illegala BBS:er som spritt piratkopior i Tyskland. Operatörerna kommer att åtalas och riskerar upp till fem års fängelse.
I Norge slog polisen till mot tolv olika pirat-BBSer. Och i Sverige var det två pirat-BBS:er som utsattes för polisrazzior.
Kraftfulla åtgärder
- Vi är inställda på att ta till kraftfulla åtgärder för att stänga dessa illegala BBS:er, säger BSAs europeiska advokat Bradford Smith. Specialutbildade jurister och detektiver kommer tillsammans med polisen att åtala så många BBS-pirater som möjligt.
Bakgrunden till den här internationellt samordnade aktionen är, enligt Bradford Smith, att det skett en kraftig ökning av pirat-BBS:er över hela Europa de senaste åren.
- Vi har information som pekar på piratkopiering hos över 100 andra BBS:er i Europa och vi kommer att fortsätta jakten.
Allt fräckare försäljning
I Berlin gjorde polisen tillslag hos 13 BBS:er den 28 oktober [1992] och beslagtog sammanlagt 25 datorer med sammanlagt 6 gigabyte hårddiskkapacitet. En preliminär analys av det beslagtagna materialet pekar på att dessa BBS:er spritt illegala kopior av mer än 25 olika program. Bland dessa finns program som ännu inte lanserats på marknaden.
- Piratkopierade program säljs nu allt fräckare till intet ont anade kunder över hela världen, säger BSAs verkställande direktör Robert Holleyman. För att bekämpa detta problem startar nu BSA sin världsomspännande kampanj mot illegala BBS:er i Europa, Nordamerika, Latinamerika och Asien.
Hundratal i Sverige
- I Sverige avvaktar vi nu den rättegång som startar i januari mot operatören av en pirat-BBS i Helsingborg, säger Agne Lindberg, BSA:s advokat i Sverige. Sedan ska vi slå till mot det närmare hundratalet pirat-BBS:er som finns i Sverige.
Christer Rindeblad, ur Datormagazin nr 22, december 1992.
17 december 1992
Krav vid uppvaktning av Riksdagen: Förbjud kompiskopieringen!
[källa och bild]
- Förbjud kompiskopering även i Sverige!
Det krävde nyligen fyra intresseorganisationer vid en uppvaktning av Riksdagens (sic) [Lagutskott.]
Sverige fick 1989 en ny lagstiftning om upphovsrätt för dataprogram. Då förbjöds kopiering av dataprogram som används kommersiellt. Men lager innehåller också en omstridd paragraf 11. Enligt denna paragraf är det tillåtet att göra kopior av dataprogram till familj och vänner, OM programmen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet. Det är det som populärt brukar kallas kompiskopiering.
Nu vill Riksdagen göra om hela den svenska upphovsrättslagen som ett led i "harmoniseringen" till EG. Och i detta nya förslag finns paragraf 11 kvar helt oförändrad. Fast nu kallas den paragraf 53.
Det har fått fyra intresseorganisationer, Föreningen Svensk Programvaruindustri (SPI), Dataprogramföretagens Intresseförening Mot Illekal Kopiering (DIMIK), Business Software Alliance (BSA) och Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering (SIMP) att protestera kraftigt.
I en gemensam uppvaktning av Riksdagens Lagutskott nyligen krävde en delegation från föreningarna att paragraf 53 stryks helt.
- Föreningarna anser det vara djupt oetiskt att en produkt ska kunna stjälas utan påföljd, förklarade man.
Om Lagutskottet lyssnade på organisationerna återstår att se.
Ur Datormagazin nr 22, december 1992.
- Förbjud kompiskopering även i Sverige!
Det krävde nyligen fyra intresseorganisationer vid en uppvaktning av Riksdagens (sic) [Lagutskott.]
Sverige fick 1989 en ny lagstiftning om upphovsrätt för dataprogram. Då förbjöds kopiering av dataprogram som används kommersiellt. Men lager innehåller också en omstridd paragraf 11. Enligt denna paragraf är det tillåtet att göra kopior av dataprogram till familj och vänner, OM programmen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet. Det är det som populärt brukar kallas kompiskopiering.
Nu vill Riksdagen göra om hela den svenska upphovsrättslagen som ett led i "harmoniseringen" till EG. Och i detta nya förslag finns paragraf 11 kvar helt oförändrad. Fast nu kallas den paragraf 53.
Det har fått fyra intresseorganisationer, Föreningen Svensk Programvaruindustri (SPI), Dataprogramföretagens Intresseförening Mot Illekal Kopiering (DIMIK), Business Software Alliance (BSA) och Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering (SIMP) att protestera kraftigt.
I en gemensam uppvaktning av Riksdagens Lagutskott nyligen krävde en delegation från föreningarna att paragraf 53 stryks helt.
- Föreningarna anser det vara djupt oetiskt att en produkt ska kunna stjälas utan påföljd, förklarade man.
Om Lagutskottet lyssnade på organisationerna återstår att se.
Ur Datormagazin nr 22, december 1992.
03 december 1992
Kampanj mot piratkopiorna
[källa och bild - rekommenderas!]
Säg nej till piratkopior! Det är temat för en ny informationskampanj som organisationen SIMP (Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering) dragit igång.
SIMP har producerat en informationsbroschyr om piratkopiering. I broschyren redogörs för vilka konsekvenser den omfattande piratkopieringen kan få på sikt.
"Den växande piratkopieringen av datorspel är inte bara olaglig och trist. Den förstör också för alla. Allt fler programföretag funderar nu på att sluta utveckla datorspel, eftersom de inte kan överleva på grund av piraterna" heter det i broschyren.
I trycksaken redogörs också för lagstiftningen på området, samt den belöning på 10.000 kronor som SIMP utfäst för tips om storpirater.
SIMP har också tagit fram ett speciellt kampanjmärke med sloganet "Säg Nej till piratkopior".
- Vi vill göra ungdomar och andra medvetna om vilka långsiktiga effekter en ökad piratkopiering kan få, säger Carl Landberg, medlem i SIMPs styrelse. Jag tror också att det finns många ungdomar som redan idag vill markera sin ståndpunkt, att de säger nej till piraterna.
Tanken är att broschyren ska spridas genom återförsäljare och andra distributörer som är medlemmar i SIMP. För närmare information om broschyrmaterialet kan man kontakta SIMP, Hans Samuelsson, tel: 08 - 23 63 (sic)
Ur Datormagazin nr 21, december 1992.
Säg nej till piratkopior! Det är temat för en ny informationskampanj som organisationen SIMP (Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering) dragit igång.
SIMP har producerat en informationsbroschyr om piratkopiering. I broschyren redogörs för vilka konsekvenser den omfattande piratkopieringen kan få på sikt.
"Den växande piratkopieringen av datorspel är inte bara olaglig och trist. Den förstör också för alla. Allt fler programföretag funderar nu på att sluta utveckla datorspel, eftersom de inte kan överleva på grund av piraterna" heter det i broschyren.
I trycksaken redogörs också för lagstiftningen på området, samt den belöning på 10.000 kronor som SIMP utfäst för tips om storpirater.
SIMP har också tagit fram ett speciellt kampanjmärke med sloganet "Säg Nej till piratkopior".
- Vi vill göra ungdomar och andra medvetna om vilka långsiktiga effekter en ökad piratkopiering kan få, säger Carl Landberg, medlem i SIMPs styrelse. Jag tror också att det finns många ungdomar som redan idag vill markera sin ståndpunkt, att de säger nej till piraterna.
Tanken är att broschyren ska spridas genom återförsäljare och andra distributörer som är medlemmar i SIMP. För närmare information om broschyrmaterialet kan man kontakta SIMP, Hans Samuelsson, tel: 08 - 23 63 (sic)
Ur Datormagazin nr 21, december 1992.
SIMP söker piratjägare
Vill du ha jobbet som Sveriges första professionella piratjägare? Då har du chansen nu.
Organisationen Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering (SIMP) söker nu en person som kan ta hand om och bearbeta alla de pirattips som strömmar in till organisationen.
SIMP behöver någon i Stockholmsområdet som kan datorer, kan ordna och strukturera en databas på PC eller Mac, ta hand om och mata in tips fortlöpande i SIMPs "spaningsregistret". (sic) Det krävs också kännedom om spelbranschen och dataspel. Det handlar inte om ett heltidsjobb till en början.
Intresserade kan skriva ett kort brev till SIMP, Hans Samuelsson, Box 1133, 111 81 Stockholm. Märk kuvertet "Jobbet".
[Rekommenderad fortsättningsläsning: Intervju med mannen som fick jobbet]
Ur Datormagazin nr 21, december 1992.
Organisationen Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering (SIMP) söker nu en person som kan ta hand om och bearbeta alla de pirattips som strömmar in till organisationen.
SIMP behöver någon i Stockholmsområdet som kan datorer, kan ordna och strukturera en databas på PC eller Mac, ta hand om och mata in tips fortlöpande i SIMPs "spaningsregistret". (sic) Det krävs också kännedom om spelbranschen och dataspel. Det handlar inte om ett heltidsjobb till en början.
Intresserade kan skriva ett kort brev till SIMP, Hans Samuelsson, Box 1133, 111 81 Stockholm. Märk kuvertet "Jobbet".
[Rekommenderad fortsättningsläsning: Intervju med mannen som fick jobbet]
Ur Datormagazin nr 21, december 1992.
Insändare: Bojkotta PD-företagen som lurar demogrupper
[PD betyder Public Domain och var dåtidens freeware-program. Man betalade i regel endast för själva kopieringen och disketten programmet kom på, när man beställde PD-program från ett företag eller en privatperson. -Fredrik anm.]
Som vi alla vet, har vi en lag mot piratkopiering, för att de som gör programmen ska ha ersättning för sitt jobb. Det är ju rätt och riktigt. Man ska ju tjäna på sitt jobb - och inte på någon annans bekostnad.
Men om en demogrupp gör ett demo och säger: Det här får ni kopiera fritt, men inte sälja, då bryr sig ingen. PD-företagen säljer ju demon ändå.
Vi kan ta ett exempel. I en annons i nr 19/92 sid 27 säljer Software demot "Odyssey" för 85 kr. Till vem går vinsten? Inte till demogruppen utan till PD-företagens kassakista.
Så går det till i Sverige och övriga länder. PD-företagen tjänar en massa pengar på saker som inte ska tjänas pengar på. Men eftersom det inte är ett rikt spelföretag som förlorar på det, utan en grupp ungdomar bryr sig inte någon.
Jag anser att detta är värre än piratkopiering. Här tar nämligen de rika från de fattiga. En deprimerande följd av denna utsugning kan vara, att många skickliga ungdomar förlorar lusten att jobba med sina Amigor.
Bojkotta de PD-företag som säljer demos utan att betala demogrupperna.
En demoprogrammerare, insändare i Datormagazin nr 21, december 1992.
Som vi alla vet, har vi en lag mot piratkopiering, för att de som gör programmen ska ha ersättning för sitt jobb. Det är ju rätt och riktigt. Man ska ju tjäna på sitt jobb - och inte på någon annans bekostnad.
Men om en demogrupp gör ett demo och säger: Det här får ni kopiera fritt, men inte sälja, då bryr sig ingen. PD-företagen säljer ju demon ändå.
Vi kan ta ett exempel. I en annons i nr 19/92 sid 27 säljer Software demot "Odyssey" för 85 kr. Till vem går vinsten? Inte till demogruppen utan till PD-företagens kassakista.
Så går det till i Sverige och övriga länder. PD-företagen tjänar en massa pengar på saker som inte ska tjänas pengar på. Men eftersom det inte är ett rikt spelföretag som förlorar på det, utan en grupp ungdomar bryr sig inte någon.
Jag anser att detta är värre än piratkopiering. Här tar nämligen de rika från de fattiga. En deprimerande följd av denna utsugning kan vara, att många skickliga ungdomar förlorar lusten att jobba med sina Amigor.
Bojkotta de PD-företag som säljer demos utan att betala demogrupperna.
En demoprogrammerare, insändare i Datormagazin nr 21, december 1992.
19 november 1992
Notis: BBS-pirat inför rätta i januari
I januari nästa år startar rättegången mot BBS-piraten från Helsingborg.
- Utredningen är helt klar nu, säger åklagaren Christer Ström. Men Tingsrätten hade inte möjlighet att ta upp fallet förrän efter årsskiftet.
Christer ström har också dragit igång en jakt på rättegångar mot andra pirater i andra delar av landet.
- Domar i tingsrätter samlas ju inte centralt, säger Chrisrer Ström (sic). Nu har jag skrivit till alla tingsrätter i landet och bett dem skicka kopior av domar mot pirater. Det är intressant att göra en jämförelse av domslut.
Notis i Datormagazin nr 20, november 1992.
- Utredningen är helt klar nu, säger åklagaren Christer Ström. Men Tingsrätten hade inte möjlighet att ta upp fallet förrän efter årsskiftet.
Christer ström har också dragit igång en jakt på rättegångar mot andra pirater i andra delar av landet.
- Domar i tingsrätter samlas ju inte centralt, säger Chrisrer Ström (sic). Nu har jag skrivit till alla tingsrätter i landet och bett dem skicka kopior av domar mot pirater. Det är intressant att göra en jämförelse av domslut.
Notis i Datormagazin nr 20, november 1992.
08 oktober 1992
10.000 kr i belöning för pirattips!
Nu erbjuder SIMP en belöning på 10.000 kronor för tips om pirater!
- Belöningen går till den som hjälper oss få en storpirat fälld i domstol, säger SIMPs ordförande Thomas Forsberg.
Nu trappas alltså de svenska spelimportörerna upp kriget mot piratkopierare. Och bakom denna nya kampanj står SIMP, en förkortning för "Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering".
SIMP bildades i våras av de ledande svenska spelimportörerna och ska i samverkan med DIMIK och Svensk Industriförening organisera kampen.
Nyligen höll SIMP sitt första konstituerade årsmöte där man fattade en rad beslut för hur kampen mot pirater ska föras.
Belöningen på 10.000 kronor ingår i en nystartat kampanj "Säg Nej till Pirater".
- Vi vill att ungdomarna ska kunna känna sig stolta för att de nobbar en piratkopia, säger Thomas Forsberg. Vi kommer också att trycka upp en informationsbroschyr om vad lagen säger om piratkopiering. Den broschyren ska finnas i alla landets databutiker.
På mässan Spel&Dator -92 i Sollentuna kommer SIMP att dela ut informationsbroschyrer samt värva medlemmar.
SIMP har nämligen beslutat införa tre olika former av medlemskap:
På årsmötet beslöt man också teckna ett samarbetsavtal med Svensk Industriförening/DIMIK Service AB. För ansökan om medlemskap ringer man SIMPs kansli på tel: 08 - 23 63 00, adress SIMP c/o Dimik Service AB, Box 1133, 111 81 Stockholm.
SIMP har också upprättat en speciell Hot Line dit man kan ringa och tipsa om pirater.
Numret till Hot Line är:
Tel: 08 - 82 46 66.
Ur Datormagazin nr 17, oktober 1992.
- Belöningen går till den som hjälper oss få en storpirat fälld i domstol, säger SIMPs ordförande Thomas Forsberg.
Nu trappas alltså de svenska spelimportörerna upp kriget mot piratkopierare. Och bakom denna nya kampanj står SIMP, en förkortning för "Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering".
SIMP bildades i våras av de ledande svenska spelimportörerna och ska i samverkan med DIMIK och Svensk Industriförening organisera kampen.
Nyligen höll SIMP sitt första konstituerade årsmöte där man fattade en rad beslut för hur kampen mot pirater ska föras.
Belöningen på 10.000 kronor ingår i en nystartat kampanj "Säg Nej till Pirater".
- Vi vill att ungdomarna ska kunna känna sig stolta för att de nobbar en piratkopia, säger Thomas Forsberg. Vi kommer också att trycka upp en informationsbroschyr om vad lagen säger om piratkopiering. Den broschyren ska finnas i alla landets databutiker.
På mässan Spel&Dator -92 i Sollentuna kommer SIMP att dela ut informationsbroschyrer samt värva medlemmar.
SIMP har nämligen beslutat införa tre olika former av medlemskap:
- Importörer, postorderföretag eller andra branschanknutna företag som arbetar med dataspel, samt program som främst riktar sig till privatpersoner, kan bli medlemmar för en avgift på 5.000 kronor per år.
- Butiker och återförsäljare kan välja att bli stödmedlemmar. Medlemsavgiften är då 500 kr per år och ger tillgång till informationsmaterial från SIMP.
- Dessutom kan privatpersoner bli SIMP-supporter för en avgift på 50 kr per år.
På årsmötet beslöt man också teckna ett samarbetsavtal med Svensk Industriförening/DIMIK Service AB. För ansökan om medlemskap ringer man SIMPs kansli på tel: 08 - 23 63 00, adress SIMP c/o Dimik Service AB, Box 1133, 111 81 Stockholm.
SIMP har också upprättat en speciell Hot Line dit man kan ringa och tipsa om pirater.
Numret till Hot Line är:
Tel: 08 - 82 46 66.
Ur Datormagazin nr 17, oktober 1992.
24 september 1992
Ledare: Slutet för pirat-BBSerna?
Att det är olagligt att sälja piratkopierade kommersiella program, det vet varenda kotte. Men sedan blir svensk lagstiftning otydlig. Och nu får vi en helt ny aspekt av piratproblematiken juridiskt prövad.
Det handlar givetvis om den pirat-BBS i Helsingborg som vi berättar om på sidan 6 i detta nummer. Här gäller det vilket ansvar en datorägare har över ett relativt nytt media, de s.k. Bulletin Board Systems (BBS).
En BBS (kallas ibland "Bas" i Sverige) är ju en vanlig persondator dit andra datorägare kan ringa med hjälp av sin egen dator och ett modem. Väl uppkopplade kan man dels skriva och läsa meddelanden i s.k. elektroniska klotterplank. Dels kan man skicka upp och ladda ner dataprogram i speciella filareor.
BBS är numera en vanlig företeelse. Det finns tiotusentals världen över. Även Datormagazin driver en BBS där prenumeranter kan ringa för att konferera med varandra och ladda ner PD-program. En BBS har alltså både en social funktion liksom en nyttoaspekt.
Men det finns en mörk sida av BBS-verksamheten, nämligen s.k. pirat-BBSer eller "tankbaser". Huvudsyftet med de flesta "tankbaser" är att fullkomligt fritt distribuera piratkopior av kommersiella nyttoprogram och dataspel.
Att just pirat-BBSer spelar en mycket stor roll i den växande piratkopieringen råder ingen tvekan om. Det finns pirat-BBS som har större sortiment av dataprogram än de flesta butiker. Och varför köpa exempelvis ett dataspel när man kan ringa upp en pirat-BBS och ladda ner de senaste spelen, helt gratis?
Hittills har dessa pirat-BBSer fått existera utan störning. Men genom Helsingborgsfallet får vi nu äntligen en juridisk prövning av företeelsen. Och det reser intressanta frågor.
Vilket ansvar har den som driver en BBS, den s.k. sysopen? Det är knepigare än man tror. Säg till exempel att Sven från Tumba ringer upp en BBS i Göteborg och skickar upp en piratkopia av dataspelet Xenon, som Sven just fått tag i.
Sysopen Gustav, som driver sin BBS hemma i lägenheter (sic) med hjälp av sin privata Amiga, vet inte om detta. Plötsligt ligger en piratkopia av Xenon på hans hårddisk.
Tio minuter senare ringer Kalle från Örebro samma BBS. Wow, säger han, här kan jag äntligen få tag i Xenon. Han laddar ner Xenon till sin egen Amiga och kommer på så vis i besittning av en piratkopia. Två timmar senare har ett par hundra svenska ungdomar fått tag i Xenon på samma vis.
Frågan är nu om Gustav kan åtalas för att han hjälp (sic) till att sprida en piratkopia?
I Helsingborgsfallet är frågeställningen enklare. Åklagaren anser att han kan bevisa att sysopen i det fallet var fullt medveten om vad som skedde, och dessutom tjänare pengar på verksamheten genom att ta en avgift av alla som körde i hans BBS.
Men enligt åklagaren Christer Ström kan alla som har en BBS åtalas om det finns piratkopior i filarean. Åklagaren hävdar nämligen, med rätta, att det rent tekniskt går att kontrollera vilka filer som skickas upp till en BBS. Och därmed inträder också ett juridiskt ansvar.
Om åklagaren får rätt, återstår att se. Datormagazin kommer givetvis att följa rättegången med spänning. En fällande dom kan tveklöst betyda enormt mycket i kampen mot piraterna.
Christer Rindeblad, ledare i Datormagazin nr 16, september 1992.
Det handlar givetvis om den pirat-BBS i Helsingborg som vi berättar om på sidan 6 i detta nummer. Här gäller det vilket ansvar en datorägare har över ett relativt nytt media, de s.k. Bulletin Board Systems (BBS).
En BBS (kallas ibland "Bas" i Sverige) är ju en vanlig persondator dit andra datorägare kan ringa med hjälp av sin egen dator och ett modem. Väl uppkopplade kan man dels skriva och läsa meddelanden i s.k. elektroniska klotterplank. Dels kan man skicka upp och ladda ner dataprogram i speciella filareor.
BBS är numera en vanlig företeelse. Det finns tiotusentals världen över. Även Datormagazin driver en BBS där prenumeranter kan ringa för att konferera med varandra och ladda ner PD-program. En BBS har alltså både en social funktion liksom en nyttoaspekt.
Men det finns en mörk sida av BBS-verksamheten, nämligen s.k. pirat-BBSer eller "tankbaser". Huvudsyftet med de flesta "tankbaser" är att fullkomligt fritt distribuera piratkopior av kommersiella nyttoprogram och dataspel.
Att just pirat-BBSer spelar en mycket stor roll i den växande piratkopieringen råder ingen tvekan om. Det finns pirat-BBS som har större sortiment av dataprogram än de flesta butiker. Och varför köpa exempelvis ett dataspel när man kan ringa upp en pirat-BBS och ladda ner de senaste spelen, helt gratis?
Hittills har dessa pirat-BBSer fått existera utan störning. Men genom Helsingborgsfallet får vi nu äntligen en juridisk prövning av företeelsen. Och det reser intressanta frågor.
Vilket ansvar har den som driver en BBS, den s.k. sysopen? Det är knepigare än man tror. Säg till exempel att Sven från Tumba ringer upp en BBS i Göteborg och skickar upp en piratkopia av dataspelet Xenon, som Sven just fått tag i.
Sysopen Gustav, som driver sin BBS hemma i lägenheter (sic) med hjälp av sin privata Amiga, vet inte om detta. Plötsligt ligger en piratkopia av Xenon på hans hårddisk.
Tio minuter senare ringer Kalle från Örebro samma BBS. Wow, säger han, här kan jag äntligen få tag i Xenon. Han laddar ner Xenon till sin egen Amiga och kommer på så vis i besittning av en piratkopia. Två timmar senare har ett par hundra svenska ungdomar fått tag i Xenon på samma vis.
Frågan är nu om Gustav kan åtalas för att han hjälp (sic) till att sprida en piratkopia?
I Helsingborgsfallet är frågeställningen enklare. Åklagaren anser att han kan bevisa att sysopen i det fallet var fullt medveten om vad som skedde, och dessutom tjänare pengar på verksamheten genom att ta en avgift av alla som körde i hans BBS.
Men enligt åklagaren Christer Ström kan alla som har en BBS åtalas om det finns piratkopior i filarean. Åklagaren hävdar nämligen, med rätta, att det rent tekniskt går att kontrollera vilka filer som skickas upp till en BBS. Och därmed inträder också ett juridiskt ansvar.
Om åklagaren får rätt, återstår att se. Datormagazin kommer givetvis att följa rättegången med spänning. En fällande dom kan tveklöst betyda enormt mycket i kampen mot piraterna.
Christer Rindeblad, ledare i Datormagazin nr 16, september 1992.
BBS-pirat åtalas
Snart startar den första rättegången mot en svensk pirat-BBS!
- Vi har hittat 1.5 gigabyte med piratprogram på BBS:en, säger åklagaren Christer Ström i Kristianstad. Det är ingen tvekan om att ägaren av BBSen var medveten om piratverksamheten och kunde förhindrat den.
Det var i februari i år som polisen i Helsingborg slog till mot en stor BBS (Bulletin Board System) i Helsingborg efter en anmälan från organisationen BSA. BSA är en sammanslutning av programtillverkare och har som syfte att bekämpa piratkopiering.
Åklagaren Christer Ström från Kristianstad, specialist på piratkopiering, lånades ut till Helsingborgs polisdistrikt för att leda utredningen. Och i dagarna blev han klar.
Omfattande utredning
- Det har varit en mycket omfattande utredning, berättar han för Datormagazin. Vi har ju tvingats gå igenom hela den hårddisk som mannen körde sin BBS på och packa upp alla program som fanns på den för att undersöka om det var piratkopior. Totalt fanns det tre gigabyte med program på hårddisken, hälften var piratkopior.
Christer Ström vill samtidigt dementera tidningsuppgifter att utredningen är nedlagd och att pirat-BBSen friats.
- Det är en tidningsanka, säger Christer Ström. Visserligen fick mannen i somras tillbaka dator och modem som vi beslagtog vid razzian. Men vi kunde av juridiska skäl inte behålla datorutrustningen under utredningen. Om mannen fälls kommer jag dock att begära att den förverkas.
Fällande dom
Christer Ström har gått (sic) hopp om att få mannen fälld.
- Det finns en fällande dom från förra året mot en en (sic) BBS i Holland som förmedlade piratkopior. Svensk och holländsk lagstiftning är ganska lika.
Christer Rindeblad, Datormagazin nr 16, september 1992.
- Vi har hittat 1.5 gigabyte med piratprogram på BBS:en, säger åklagaren Christer Ström i Kristianstad. Det är ingen tvekan om att ägaren av BBSen var medveten om piratverksamheten och kunde förhindrat den.
Det var i februari i år som polisen i Helsingborg slog till mot en stor BBS (Bulletin Board System) i Helsingborg efter en anmälan från organisationen BSA. BSA är en sammanslutning av programtillverkare och har som syfte att bekämpa piratkopiering.
Åklagaren Christer Ström från Kristianstad, specialist på piratkopiering, lånades ut till Helsingborgs polisdistrikt för att leda utredningen. Och i dagarna blev han klar.
Omfattande utredning
- Det har varit en mycket omfattande utredning, berättar han för Datormagazin. Vi har ju tvingats gå igenom hela den hårddisk som mannen körde sin BBS på och packa upp alla program som fanns på den för att undersöka om det var piratkopior. Totalt fanns det tre gigabyte med program på hårddisken, hälften var piratkopior.
Christer Ström vill samtidigt dementera tidningsuppgifter att utredningen är nedlagd och att pirat-BBSen friats.
- Det är en tidningsanka, säger Christer Ström. Visserligen fick mannen i somras tillbaka dator och modem som vi beslagtog vid razzian. Men vi kunde av juridiska skäl inte behålla datorutrustningen under utredningen. Om mannen fälls kommer jag dock att begära att den förverkas.
Fällande dom
Christer Ström har gått (sic) hopp om att få mannen fälld.
- Det finns en fällande dom från förra året mot en en (sic) BBS i Holland som förmedlade piratkopior. Svensk och holländsk lagstiftning är ganska lika.
Christer Rindeblad, Datormagazin nr 16, september 1992.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)